Kennel Umaniora’s är en liten kennel där hundarna är med familjen och valparna föds upp i hemmiljö. Kennelnamnet fick vi 1984. Namnet är ett gammalt namn på Umeå stad.
Djur har varit min passion hela livet och 10 år gammal fick jag köpa min första hund, en finsk spets. Hunden var inte registrerad och kostade då, 1957, 100 kr.
Efter den hunden, Penny, fick jag en tax av vår granne. En släthårig, stor normaltax som var envis som få, men en tålmodig kompis. När jag många år senare gick folkhögskola, var det naturligt att hålla föredrag om hundar, jag fick då låna en dvärgpincher att visa upp för klassen. Pinchern köpte jag sedan för att rädda den från ett boende i ladugård, boxad hela tiden.
Sedan började jag min utbildning till sjuksköterska. I ö-vik träffade jag en man som sålde oregistrerade taxvalpar. Naturligtvis passade den min skrala kassa bäst så en hanvalp fick följa med hem på lovet
(jag har haft en fantastisk mor som skött min hund under studietiden). Så blev jag färdig barnmorska och träffade min man Anders. Hans syster hade fått en Colliehanne som hon inte kunde behålla. Vi försökte ha honom i stan, men han kunde inte vara ensam så han fick gå tillbaka till uppfödaren.
Nästa hund var en labradorvalp. Året är 1976. Tyvärr dog hunden 6 mån senare p.g.a. inre missbildningar. Någon månad senare köpte jag en labradortikvalp från Destiny’s kennel, Destiny’s Aqusta, starten till min kennel.
Sedan har det rullat på och 1990 köpte jag min första welsh, stammodern till min kennel, Kabos Cherry Lady.
